Gouvèrnman Langlétère, gouvèrnman bète é méshan (3)

31 mars 2022, sanm Justin

Néna shien é shien, épi néna lo moune la tonb lé mèm pa antréténi.

Mézami mi vé anparl azot in n’afèr Olivier Bancoult i anparl anou shak foi li vien rande anou vizite issi la Rényon. Bande léktèr nout zoinal i koné sa, mé mi panss i fo fé passé sète afèr-la, i fo demoune i koné.

Kossa i lé ?

Kan l’arive pou fé alé bande shagossien, ladministrassion bande zanglé la di toulmoune amenn zot shien. Demoune l’améné si tèlman bann zabitan téi koné pa lo mal, la méshansté, épi la vyolanss. Kan lo bande shien l’arivé la fé rante azot dann kalorifère épi la gaze lo bande shien. Inn fasson pou bien fé kon prande demoune si zot i vé pa alé – dann tan-la té pou alé Salomon avèk Perhos Banos – ala lo déstin téi atande azot.

Mé si bande shien bande chagossien lété trété konmsa, néna zordi d’ote shien bien okipé, dan la vi, konm dan la mor. Si zot i gingn in zour alé Diégo-Garcia, – sa lé dann Chagos sa ! – zot va trouv in gayar simetyère avèk in tonb par shien bien antroténi, bien prope avèk lo nom, la date néssans, la date la mortalité bande shien la sèrv dsi la baze militère.

Donk néna shien é shien : néna shien sak lé gazé épi bande shien lé bien konsidéré. Mé lo moune mor dann toussala ?

Mwin la di azot dopi 1784 néna demoune pèrmanante dann Chagos. Sa fé in bonpé zénérassion é bonpé té antéré dann bande zil. Dopi bande zané 1970 bande tonb lé pa antréténu sof loin-an-loin kan in pé shagossien i gingn la pèrmission alé shé zot. Moi d’février nou la vu Olivier avèk son kate dalon-dalone apré nétoiye la tonb bande zansien shagossien mor é antéré laba.

Drol péi ! Lo shien shagossien lété gazé, simetyère bande shien l’armé lé bien antroténu é bande tonb shagossien lé abandoné : mèm pa in bouké flère lo promyé novanb.

Drol de moune ké bande zanglé : i gingn même pa anvoye demoune pou fé in pé la propté bande tonb shagossien. Gouvèrnman Langlétère, gouvèrnman bète é méshan pou vréman lé ga.

Justin

PadportChagos

Signaler un contenu

Inn modékri, inn ti lavi, inn komantèr ?


Témoignages - 80e année

La kaz Tikok

23 avril, par Christian Fontaine

Promié tan, la kaz bann Biganbé navé dé piès minm parèy sad bann Maksimin, soman té kouvèr an tol. Malérèzman, siklone 48 la ni, la lèv lo ti (…)


+ Lus