Gouvèrnman zanglé, gouvèrnman bète é méshan (2)

30 mars 2022

Mézami,

Dann bande zané 1960-1970 l’avé la guère froide rante bande grande puissans é oila ke GB (Langlétère) i désside fini avèk son bande koloni. Parlfète lété pa pou fini réèlman mé konm i di, sorte par la porte épi rante par la fénète. An Kontinyan lésploitassion é an même tan arète dépanssé pou la po patate.

I fo dire, Langlétèr téi sorte la guère 1939-1945 in pé afayi, é in pé o flan mé èl téi vé konsèrv son ran Grande puissans é pou sa rokonstityé son larmée avèk bande lékipman modèrn – in légzanpe, ékipe son sou-marin avèk fizé pollaris. Sa lé modèrne, mé i koute shèr, é larzan i trouv pa sou la pate shoval.

L’amérik i vé absoliman fère fass l’URSS é pou sa konstrui bande baze in pé partou dsi la tère pars téi vé kontrol lo monde antyé konm promyé puissans ékonomik épi militère.

Langlétère i propoze bande zamérikin dë landroi dann loséan indien pou fé son baze : Aldabra (zordi téritoir séséloi) épi Chagos é dann Chagos lil Diégo Garcia. Bande éspéssyalist la parti vizite lé dé landroi… Aldabra in landroi néna bande tortu zéan é bande zamérikin la pa vouli pars i fo pa alé annuire bande tortu konmsa. Diégo-Garcia in landroi idéal pou vérouye loséan indien

Mé l’amérik in pé trakassé pars néna d’moune é bande zanglé i réponde zot va règ sa vitman-vitman pars la pa demoune pèrmante, ziss bann travayèr kontraktyèl i vien pou lo kopra mé i abite pa la. In mansonze pli gro ké zot tète pars l’avé dmoune an permanans dopi 1784 avèk la franss é dopi 1814 avèk langlétère.

Ala ké l’amérike la domande déporte bande chagossien é sé GB la fé lo sal boulo é sé konmsa bande chagossien lété déporté lil Maurice, Sésèl mé la plipar dann lil Maurice. Mé zordi ankor kan i fé film dossi Chagos i oi koman bannzil-la té okipé par son bande zabitan, in labitassyon pèrmanante pa bande travayèr okazyonèl.

Konm i di mansonze néna la pate kourte, é manti zordi sé pou fé trape aou domin. Gouvèrnman zanglé, gouvernman bète é méshan.

Justin

A la Une de l’actuChagos

Signaler un contenu

Un message, un commentaire ?


Témoignages - 80e année

La kaz Tikok

23 avril, par Christian Fontaine

Promié tan, la kaz bann Biganbé navé dé piès minm parèy sad bann Maksimin, soman té kouvèr an tol. Malérèzman, siklone 48 la ni, la lèv lo ti (…)


+ Lus