Kri ké kraké, sat i kré fé pété

Koté lil o flër

4 zwiyé 2008

Zordi, nou kontinié nout voiyaz o Zantiy. Sèt foi, nou vizit in kou la Martinik. In pèp kréol nana zarlor po amont anou, anparmi nana le gran Césaire la kit anou la poin lontan. Son listoir i fé lèr i resanm listoir la Gwadloup. Soman alé pa kri for partou...

I di nana lontan, dann zanviron l’an 180, navé rienk in pèp téi viv an Martinik. Banna téi apèl bann Saladoïdes. Apré zot, bann Arawaks l’ariv par-là l’an 300. soman, kom an Gwadloup, bann Karaïb, in pèp téi èm la gèr, la tié tout. Parlfèt, i rakont, an l’an 800 téi rèss rienk bann karaïb.
An 1502, Christophe Colomb i débark an Martinik. Li désid done le non “Madidina”. Sa i vé dir lil o flër. Ziska 1626, Lil Martinik i rèss dan la min bann Karaïb, soman kan Richelieu i fé énèt la Konpani de zinn d’Amérik, li anvoy Liénard de l’Olive épi Belain d’Esnambuc. Zot i komanss mont la koloni. Tilanp tilanp, karaïb i disparèt.
An 1650, in moun i port du parquet i ashèt lil Martinik, soman listoir i fé k’an 1674, Louis XIV lé roi, la Martinik lé kolé ansanm la kourone de Franss. I tard pa lesklavaz i komans son ravaz.
An 1685, Colbert i ékri le Code Noir. Sa i védir aou, navé in loi po-k lesklavaz i roul for, san mayaz. Kom La Rénion, La Martinik i tonm in koup de tan dann la min bann zanglé.
An 1763, li ardevien Fransé, soman lil la Martinik i retonm po bann zanglé an 1802.
An 1815, La Martinik i remarsh ansanm la Frans. Tout la bann i koné.
An 1848, La Martinik i aboli lesklavaz. Ala in pé po listoir.

Kréol son lang

Bann Martiniké i koz kréol. Ashèv dir kréol sé in lang métisé, in lang la jamé pè mélanzé. Kréol i tonm in lang i viv, i bouz, i fagot le mo. Parlfèt, kan bann zesklav téi sort Lafrik l’ariv an martinik, banna té séparé, porézon bann mèt lavé pèr banna téi révolt. Aforss, bann mo fransé la kol dann vokabïlèr afrikin, é osi amérindien. Banna la fénèt in lang po konprann azot. Bann espésialis i di la lang kréol la énèt ansanm la kolonizasion. Alé di, sé in mal po in bien. Sarko la di nana in joli koté dann la kolonizasion !
Oté, san kass lé kui, kréol sé in lang lé pa mizèr. An Martinik, kisoi blan, noir, hindou, tout la bann i koz kréol. Eski vé dir tout la bann i voi son kalité ? Sirman, nana ankor i panss kréol na poin la jolièss la lang fransé. Oubiensa, naki panss po rant an gran dan la sosiété, lé oblizé nior zot lang gromoman, po koz rienk an lang nasional. La pa vré ousala. Kréol, sé in lang po amont nout fierté kréol, po mèt anlèr nout lidantité, nout kréolité. Dawar bann martiniké lé pliss fier ke nou, alor !

Nou émé Césaire

Kisa i pé koz dési La Martinik, san rakont listoir gran boug-là, sat i tonm le papa tout bann martiniké, tout la nasion fransé, po tout bann kréol si la tèr ? Souvandéfoi, nou bït si in moun la ont son pasé, i nior son listoir, akoz son bann zansèt té zesklav. Koman èt fièr in listoir zesklav, in listoir margoz, in pasé Nèg ? Aimé Césaire i vienn kit anou. Lèr té fine vié. Boug-là lavé amèn in vi ranpli d-batay po son péi, po la rekonésanss in noir.
Aimé Fernand David Césaire la énèt le 26 juin 1913 a Basse Pointe. Son fami lé gran, li viv anparmi sèt zanfan. Son papa lé franksionèr, son moman i vann koutir. Son granpèr té le premié mètlékol noir, é son granmèr téi koné lir, ékrir. Sé dan in fami nana la konsianss son listoir kë Aimé Césaire i viv. Li vienbou pouss son zétïd, aprann lékol. Sé in gran lékrivin. “Cahier d’un retour au pays natal” la komanss égiz nout konsianss, dépi 1939. Té ziss avan la dézièm gèr mondial. Soman kalkïl pa, li té rienk in lartiss, lespri vavangèr. Aimé Césaire téi èm la politik, dabor èk la PCF, aprésa in parti pri pli pré son péi. An 1945, kan lèr l’arivé po kozé dési nout destin, Aimé Césaire la fé énèt lidé la départmntalizasion èk bann Lepervenche, Raymond Vergès tousala. Brèf, nou nana tèlman lamitié rant nout dë ti zil kréol. Nout listoir lé komsi lé dë frèr. Soman inn i viv dann loséan indien, l’ot la préfèr in ot mèr po li.

 Bbj 


Signaler un contenu

Inn modékri, inn ti lavi, inn komantèr ?


Témoignages - 80e année

La kaz Tikok

23 avril, par Christian Fontaine

Promié tan, la kaz bann Biganbé navé dé piès minm parèy sad bann Maksimin, soman té kouvèr an tol. Malérèzman, siklone 48 la ni, la lèv lo ti (…)


+ Lus