
La Plateforme réunionnaise transmet au chef de l’Etat un nouveau manifeste
23 avrilAu cours d’un entretien dans la soirée du 22 avrils entre le Président de la République, Emmanuel Macron et la maire de Saint-Denis, Éricka (…)
17 out 2007
Navé in marmay lékol
Nou té kri ali « Siklone ». Té drol.
In m’ti krime, in lèspès ravazër
Navé son fason siklone, mé san fè war ‘war, té kan minm bonkër.
Té ! Lika,
Di pa ton marmay lé komor.
Di pa èk domoun k’li lé tor.
Ton zanfan sar gran,
Pa toktok, lé minm tro intélizan.
Tap pa li - koz sanm li
Ton marmay va ’nir drwat.
« Kozman véli konsèrv dann bwat. »
Navé inn ti fi la mok
Té inm garson, té ouv son kër konmsi té inn mok.
In m’tit zazakèl, in lèspès pitin,
Ti fi-là, san konprann, té rod in dèstin, in somin.
Té ! banna,
Di pa ti fi-là lé souyone,
Di pa sanm zot, ti fi là lété bone.
Ti fi-là va ni gran, sar koni.
Pa toktok, la tro véki.
Zir pa èl - Esplik aèl.
É in zour v’arni drwat.
« Kozman véli konsèrv dann bwat. »
In boug atèr dann somin Bonzanfan,
Domoun san kër, i di ali « SDF, sort dovan ».
Toultan boug an luil, in lèspès klosar,
Mé boug-là, dan son kër, navé in drol zistwar.
Té ! lo frèr,
Koz pa sanm li konm lo syin.
Di pa sanm domoun k’li arprézant riyin.
Boug-là, dan l’tan, lété in gran,
Epi, la sap dann somin, la pèrd la sans. Lé argrétan.
Alor, akiz pa li - konprann ali.
E in zour v’arni drwat.
« Kozman véli konsèrv dann bwat. »
Navé in fonnkézër san nom. Té pas son tan dann bar.
Groblan i di ali « ton kozé in barok pou bann nwar ».
Té inn planèt, in lèspès grobizar,
Mé boug-là, dan son zyé, dan son kër, navé pwinn fénwar.
Navé riyink in léspwar.
Té ! groblan,
Soulang pa mwin. Ton kozman konm sabouk si mon rin .
Nou pi dan l’tan Lèsklavaz konm dann tan madanm Débasin.
Mon kozé, afors sobat, v’arni gran.
Mwin pa toktok, na arvni konm lontan.
Moukat pa mwin groblan. Aou kréol, sobat sanm mwin.
Tansyon ! In zour, mon kozé v’arni drwat.
« Kozman véli i konsèrv dann bwat. »
Mon kozman véli, mon kozman léspwar
Pou inn tolérans, pou giny byin war,
In sobat pou mon lang,
In pé piman si mon mang.
Babou B’Jalah
11 févrié 2000, Bériv, Tanpon
(*) Kozman véli konsèrv dann bwat, sé inn manyèr d’dir k’lèspwar i fé viv, k’lèspwar i done anou kouraz pou ésèy sanz lé soz, pou k’tout i arvyin drwat. Sé inn manyèr d’dir k’i fo atann èk patians k’lo tan i sanz.
La somènn proshèn, gran lantrekoz èk troi zèn group sérié
Oté, la poin po di, nana po ékouté. Bann zèn i amèn maloya i amont anou in zoli voi, zot gayar. Kisa la di na pi Maloya ? La Rwa èk Lélé la fine alé, Baba la pi là, Gramoun Bébé osi. Bonpé noré di « Ala, nout tradision la po mor ». Dawar, té san konté dési bann zèn rénioné, l’arpran la rolèv. Oté, na poin rienk Danyèl po mèt anou anlèr. Nana détroi group sérié la po fane la parole maloya partou dési la tèr. Zot i kroi pa. Ogard kalité romans Destyn i amèn po nou. Mazine osi tout la tradision kabaré Lindigo l’améné. Nior pa non-plï tout le mazinasion Nono léna dan son group Kiltir. Le diskèr i koné pi ousa mèt son tèt, i paré, sitantèlman Kiltir i vann an fors son dernié CD. Afol pa marmay, zot boush lé an lo. La somèn proshèn, nout kadr sora rézervé po la zénèss maloya. Kit amoin alé rod azot, dan zot kour. Banna va dir anou, koman zot i voi lavnir nout mizik tradisionèl La Rénion.
Bbj
Kabarèr !
Mikaèl Kourto i vienn fé sorti son dézièm liv fonnkèr “Kabarèr”. Apré “Karozin”, li amèn anou dann in ron, son ron fonnkèr. I amiz la boush, kom ki diré. Parlfèt, zot i pé trouv liv-là dann farfarliv zédision K’A, oubiensa dan tout bon libréri. Akoz, kréol pa in vré lang kosa ? Dan ti liv-là, fasil po lir (i abim pa le zié), zot va voiyaz dann fon le kèr poèt-là, palanké rant Paris èk La Rénion, li viv par isi astèr. Mi di arpa zot tout, soman alala in zartis angazé. Désertin va dir : « domaz le tit liv-là i resanm inpé sat Babou B’Jalah la po ékrir ». Kabarèr ? Fonnkèr en pays Kabar ? Non, lespri i tonm pa parèy, kinm banna là i tonm dé dalon fonnkèr. Antouka, fé pa la bil, alé boir le mo Mikaèl la ékri.
J. T.
Au cours d’un entretien dans la soirée du 22 avrils entre le Président de la République, Emmanuel Macron et la maire de Saint-Denis, Éricka (…)
Le Haut Conseil de la famille, de l’enfance et de l’âge est revenu dans une note sur la période inflationniste 2021-2025 et ses effets sur le (…)
Promié tan, la kaz bann Biganbé navé dé piès minm parèy sad bann Maksimin, soman té kouvèr an tol. Malérèzman, siklone 48 la ni, la lèv lo ti (…)
En visite à La Réunion, le président de la République a échangé avec le monde agricole, durement affecté par le cyclone Garance qui a suivi un (…)
Mézami l’ariv amwin dann mon éskolarité kotoiye bann marmaye néna bone tète. Mi rapèl inn téi konpran toute pli vite lé z’ote, téi rotien toute (…)
Selon le ministre de la Santé, Yannick Neuder, "autour de 120.000" personnes pourraient avoir été contaminées par le chikungunya, maladie (…)
« Ça fait plus de quinze ans que la fonction publique est au pain sec et à l’eau » a estimé le président de la fédération services publics de la (…)
Mézami dopi somenn passé i anparl bonpé bann péshèr artizanal pars lo ministress responsab de sa lété d’passaz shé nou é bien antandi téi i pé pa (…)
« Depuis le début de l’année, six décès [...]chez des personnes de plus 70 ans porteuses de comorbidités ont été classés comme liés au chikungunya (…)
Kossa i lé sa d’apré zot ? Oussa i trouv in n’afèr konmsa ? Fransh vérité sa sé in n’afèr i roprézante bien in fèye vakoa. Zot i trouv pa ?Avèk in (…)
Le Premier président de la Cour des comptes, a menacé mercredi de refuser de certifier les comptes de l’État. « Les réserves formulées par la Cour (…)
Le président de la Cour des comptes et du Haut conseil des finances publiques, Pierre Moscovici, a mit en garde contre des prévisions trop (…)