
La Plateforme réunionnaise transmet au chef de l’Etat un nouveau manifeste
23 avrilAu cours d’un entretien dans la soirée du 22 avrils entre le Président de la République, Emmanuel Macron et la maire de Saint-Denis, Éricka (…)
Tizan-grandyab
Kriké ! Kraké ! Dizyèm morso : Paf déssi la tète Grandyab !
7 novanm 2009
Dë mo d’ rézimé : nou la fine oir nèf morso, zordi dizyèm. Momon Tizan, mi pans zot i ansouvyin, la fé in trikmardaz avèk Grandyab. El na lo droi pran sak èl i vé dann zardin lo bébète mé an éshanz èl i donn son pti garson lo dyab pou manzé. L’èr l’arivé pou Grandyab manz Tizan, mé sète-la i lèss pa li fèr, li invante in tik-tak... plito son bann z’ansète i, donn ali in tik-tak pou li nyabou shapé. Sé lo zistoir d’panyé mazik nou l’apré rakonté... Fini lo panyé, i fo fé l’éséyaz. Tizan i sèy, lo panyé i nyabou mont dan lé z’èr. Grandyab i sèy son tour, lo z’afèr i marsh korèk. So kou issi Tizan i fé in drol démonstrasyon : li ral in mèl moulin mayi èk li dann panyé soi-dizan pou amontr koman son panyé lé kosto... Ronflé k’i di !
Zot i koné kossa i lé in mèl ? Sé in ron la pyèr tayé. Kan i frote dé ron, inn-déssi l’ote, sa i pèrmète moud mayi... I mète mayi an grin dann in trou ron fé éksepré pou sa, tayé dann la pyèr par an-o. Avèk in mansh i fé tourn la pyèr par dsi, sète déssou i bouz pa. Aprésa, mayi mouli, i sorte déssi le bann koté, épi i tonm déssi in gouni... Zot i koné sirandane-la ? Dovinète bann marmay ? Sak i di : "kossa in shoz ? Mi manz par la tète, mi kaka par lo rin ?". Alors kèl répons zot i donn amoin-la ? Zot i koné pa ? Oté, bann koulou, sa moulin mayi, konm mi sorte dir azot na in pti néstan... Par l’fète, pyèr-la lé lour é i fo ou na la pongn pou fé roul ali... I fo ou lé for pou mète ali dann panyé mazik... Moin lé près sir, si bann z’ansète l’avé pa donn in kou d’min Tizan, zamé li nora gingn sharj pyèr-la dann panyé, pars i fo pa bliyé, Tizan sé in pti maramy é la pyèr sa lé byin lour. Lo pti marmay la forsé, lé vré pou vréman, mé son z’ansète la byin ède ali.
Kriké ! Kraké ! Ti panyé monté !
Tizan i shante, déssi in l’èr d’la mori griyé : "Ti panyé, ti panyé monté, ou va minn amoin an-o la-ba. Ti panyé, ti panyé monté ! Awaya… Ou va mène amoin an-o la-ba"... I nkroiyab ! Ti panyé i monte, i monte, i monte. In néstan li la fine désote pyé koko, in néstan li la fine trap niyaz, bann sak lé pli ba. Kèl pyèz tizan i sava drèss kabaré pou Grandyab ? Li sava sové, sansa fé in n’ote trik ? Tir son vanzans ? "Landroi li lé, Grandyab lé konm in pti tonm-pous, dizon in poupète… lé pti, lé pti, lé pti, oui mon fra... Lo pti marmay lé rante dé kèr : inn i di ali « sov atoué, ti kouyon ! ». L’ote i di ali : « Sa té i vé manz aou sa ! I fo tir vanzans ! ». Pran pa pityé pou kanar boitante ! Tizan i koné pa kossa i fo fé. Toudinkou, in l’idé i pass dann son tète : li garde mèl-la, li gard dann fon, li garde mèl-la, li garde dann fon. Mon dyé ségnèr kossa li sava fé ?
Kriké ! Kraké ! Vanzans !
Tizan i arlèv lo mèl. Li mète sa déssi l’bor panyé... Li gard dann fon : grandyab lé dann fon la-ba, in pti aryin ditou... In pti poupète. Tizan i palank lo mèl dann fon. Ou-ou-ou-ou. Mèl-la i tourn dan lé z’èr, i sava in koté, i sava l’ot koté. Sé konm k’i diré nana in n’afèr i pilote ali : mazik ! Mazigador ! Mazik ! Mazigador ! Grandyab i oi lo z’afèr i fons déssi li, li sèy fé dé fyink pou évité. A droite, a-gosh, a-droite, a-gosh. Tro tar !
Koton mayi i koul !
Rosh i flote ! Paf déssi la tète grandyab. I fons ali dan la tèr. Pi d’Grandyab ! Grandyab lé mor. Tizan i fé dsann son mashine. "Ti panyé désann ! Ti panyé désann ! Ti panyé désann !"... Ti panyé i poz dousman déssi la tèr, kosté landroi la mèl i lé.
Dizyèm morso la fini, somène proshène, nou va oir lo onzyèm... In zistoir gramoun lontan la rakonté é G. Gauvin la armassé.
Au cours d’un entretien dans la soirée du 22 avrils entre le Président de la République, Emmanuel Macron et la maire de Saint-Denis, Éricka (…)
Le Haut Conseil de la famille, de l’enfance et de l’âge est revenu dans une note sur la période inflationniste 2021-2025 et ses effets sur le (…)
Promié tan, la kaz bann Biganbé navé dé piès minm parèy sad bann Maksimin, soman té kouvèr an tol. Malérèzman, siklone 48 la ni, la lèv lo ti (…)
En visite à La Réunion, le président de la République a échangé avec le monde agricole, durement affecté par le cyclone Garance qui a suivi un (…)
Mézami l’ariv amwin dann mon éskolarité kotoiye bann marmaye néna bone tète. Mi rapèl inn téi konpran toute pli vite lé z’ote, téi rotien toute (…)
Selon le ministre de la Santé, Yannick Neuder, "autour de 120.000" personnes pourraient avoir été contaminées par le chikungunya, maladie (…)
« Ça fait plus de quinze ans que la fonction publique est au pain sec et à l’eau » a estimé le président de la fédération services publics de la (…)
Mézami dopi somenn passé i anparl bonpé bann péshèr artizanal pars lo ministress responsab de sa lété d’passaz shé nou é bien antandi téi i pé pa (…)
« Depuis le début de l’année, six décès [...]chez des personnes de plus 70 ans porteuses de comorbidités ont été classés comme liés au chikungunya (…)
Kossa i lé sa d’apré zot ? Oussa i trouv in n’afèr konmsa ? Fransh vérité sa sé in n’afèr i roprézante bien in fèye vakoa. Zot i trouv pa ?Avèk in (…)
Le Premier président de la Cour des comptes, a menacé mercredi de refuser de certifier les comptes de l’État. « Les réserves formulées par la Cour (…)
Le président de la Cour des comptes et du Haut conseil des finances publiques, Pierre Moscovici, a mit en garde contre des prévisions trop (…)